Psykoterapi

Det finns många skolor, former och metoder inom psykoterapin. I Samtalstjänst arbetar jag utifrån en s k psykodynamisk orienterad grundsyn.

Vad är dynamisk psykoterapi? Jag citerar psykiater Johan Cullberg:

”Psykoterapi är en behandlingsform för personer som besväras av psykiska problem och därtill relaterad psykiska störningar. Behandlingen ska vara fast anknuten till psykologisk teori. Den ska utföras av därtill utbildad person eller av någon som befinner sig i handledd utbildning. I psykoterapin stöds sådana drag i personligheten, som är av vikt för självständigt tänkande och handlande. Dessutom stöds individen i att undanröja hinder för en positiv utveckling och mognad.”

Psykoterapins olika behandlingsmål:

Stödterapi
är ett personligt stöd genom närvaro och samtal då livet värker och gör ont. Terapi kan vara att finnas vid någons sida som har det svårt. Behovet av stöd kan bero på psykisk påfrestning, omskakande händelser i livet, chock, sjukdom, olika slag av förlust eller sorg. Mötet med en samtalspartner i dessa livets tillstånd kan eliminera oro och lindra psykisk stress. Stödsamtal, liksom debriefing, är respektfullt närmande, bearbetning och samtal kring fakta, tankar, känslor och intryck. Stödsamtalet är ofta enskilt samtal medan debriefing sker i grupp. Men ibland kan förhållandet vara det omvända.

Jagstärkande psykoterapi
har likheter med stödsamtalet. Den jagstärkande psykoterapin behöver en mer aktiv insats från konfidentens sida än vad man kan förvänta vid den stödjande psykoterapin. Avsikten är att utveckla jaget, frigöra inre resurser och stärka delar av personligheten som sviktar. Primärt bearbetas inte omedvetna konflikter.

Insiktspsykoterapi
bearbetar medvetna, förmedvetna och omedvetna inre relationer, upplevelser, minnen och fantasier. Ibland liknas insiktsframkallande psykoterapi vid en förälder som tar emot barnet som kommer efter att ha skurit sig i fingret. Eller att psykoterapi är konfidenten som kommer och pratar till sig själv under närvaro av en psykoterapeut. I den mån det gäller just insiktspsykoterapi vars mål är att eliminera eller lindra psykisk störningen och det lidande den vållar.

Endast i undantagsfall arbetar jag med längre insiktspsykoterapier som kan infatta många samtal. Jag anser att detta är psykiatrins och legitimerad psykoterapeuters uppgift. Jag arbetar främst med stödterapier och jagstärkande terapi, vanligtvis från 1 till 10-15 samtal. I denna behandling kan inslag av s k kognitiv psykoterapi förekomma som är mer tillåtande till att psykoterapeuten intar en rådgivande roll. Detta sker endast undantagsvis i mitt arbete.

Det psykoterapeutiska samtalets längd är en samtalstimma (45 minuter) om möjligt varje vecka. Psykoterapin sker vanligtvis i min mottagning i Mossbråsa, Ekenässjön.

Ramen för stödsamtal har vissa likheter men här kan större individuell variation förekomma, bl a platsen där samtalen hålles eftersom den ibland anpassas till resor jag gör i länet.

Samtalsverksamheten sker under samma sekretess och tystnadsplikt som i övrig hälsovård.

Det psykoterapeutiska arbetet bygger på gemensam frivillig överenskommelse om samtalsbehandlingen mellan psykoterapeut och konfident. Detta gäller tider, plats, samtalslängd, antal samtal, betalning, hantering av det som sägs. Viktigast är regelbundenhet i samtalen, där man undviker byten av tider, ändring av plats, inga nya okända förvirrande inslag utan lugna, regelbundna återkommande möten som börjar och slutar konsekvent Det kan tyckas att 45 min är lite tid. Men mycket sker före och efter denna korta samtalstid.

Samtalsbehandlingen är att bearbeta de psykiska symptom som är orsakade av relationer (ibland tidiga) och händelser i livet. Behandlingen sker genom ett förutsättningslöst, icke styrande, samtal, där konfidenten berättar spontant om känslor, fantasier, upplevelser och behov. På detta sätt behandlas och bearbetas det som är ömt i själsliv och psyke.

Terapeuten har en lyssnande hållning, en fritt flytande uppmärksamhet. Psykoterapeuten ställer sin lyssnande personlighet till förfogande. Konfidenten överför smärta och oro på terapeuten som i behandlingens avslutning kan ge tillbaka en friskare och starkare bild i konfidenten.

I och under denna behandling sker en process hos konfidenten. Det är vanligt att den först innehåller en känsla av förvirring, kaos, meningslöshet och oförståelse. Håller konfidenten fast vid samtalsbehandlingen och mötet med psykoterapeuten så förs hon eller han vanligtvis in i en fas där man kan benämna och berätta om viktiga minnen och personer i sitt liv. Processen skapar en hållning, en god distans, till konfidentens historia och till människorna som påverkat livsresan. I samtalsarbetets avslutning utvecklas ny insikt, integritet och identitet. Huvudinslag i det psykoterapeutiska arbetet är att berätta, relatera och få fatt på ny eller dold insikt. Kort sagt; ett arbete för psykisk hälsa

Psykisk hälsa är

att uppleva sig ha ett egenvärde, ett värde som människa oberoende av vilka prestationer man utför eller utfört
att kunna upprätthålla koncentrationen, uthållighet och engagemang så att man kan utföra ett arbete
att kunna och våga lita till kroppens signaler och kunna uppnå balans mellan aktivitet och vila
att både våga och kunna känna sorg och glädje och lita på att det man känner är rätt
att känna att man är värd att lyssna på, att använda språket så att man kan och vågar förklara för andra vad man tänker och känner
att kunna använda sina sinnen och kunna sortera ut vad som i en känsloväv tillhör en själv och vad som tillhör andra
att kunna upprätta och bibehålla nära relationer till andra människor
att kunna känna tillit till andra människor, att kunna låta dem ta ansvaret för sig själva och sin del av ansvaret för det vi har gemensamt
att kunna leva sig in andra människors situation genom att använda sin erfarenhet och på så sätt känna igen sig själv i den andra människan
att inte gå med på att behandlas hur som helst, att kunna och våga säga ifrån så tydligt att ingen behöver tveka om vad man menar, att kunna bryta destruktiva förhållanden på ett ansvarsfullt sätt
att inte behöva leva på beundran för vissa människor och på förakt för andra utan istället kunna tro att ”jag duger just såsom jag är” oberoende av hur andra människor råkar vara. Att kunna ge andra människor sitt erkännande och glädjas åt deras framgångar utan att känna sig hotad
också att när jag behöver våga söka stöd och hjälp av andra människor