Brev 6 - Brevskola i kristen tro
GAMLA TESTAMENTETS BÖCKER
Bibelns röda tråd
Lekmannastudier i Israels historia och Gamla testamentets teologi
APOKRYFERNA TILL GAMLA TESTAMENTET
Välkommen åter till Brevskolan!
Låt oss innan vi närmar oss brevets ämnes område först fokusera några termer som kan vara svåra att särskiljas. Det är följande teologiska facktermer: APOKALYPTIK, ESKATOLOGI OCH APOKRYFER.
Apokalyptik och eskatologi handlar om den enskilda människans eller mänsklighetens framtida öde. Apokalyptik betyder ”avslöjande” och gäller ett detaljrikt och ibland en spekulativ betraktelse av världsförloppet från skapelse till förintelse. Intresset för hemligheter och spekulationer om framtid, katastrof och himmel kallas för apokalyptik.
Apokalyptik är ett vidare begrepp än eskatologi som betyder ”det yttersta” eller läran om det yttersta. Eskatologin kan vara både individuell och allmän till sin karaktär. Eskatologin som vetenskap sammanfattar och söker systematiskt ordna aktuella föreställningar. Den säkraste av alla är vår egen död. Därtill kan man ha olika uppfattningar hur man vad tror om domen och existens efter döden. Andra ämnesområden inom den kristna eskatologin är tidens tecken, Jesu återkomst, Antikrist och tusenårsriket, drömmen om himlen och det eviga. Dessa ämnesområden kan skilja sig starkt mellan olika religiösa tolkningstraditioner.
Apokalyptiken och eskatologin talar om hur framtida existens kan gestaltas. Apokalyptiken är mer spekulativ och gissningsfull än eskatologin, som till sin karaktär har en mer realistisk och pregnant kontur. Till apokalyptisk litteratur i Bibeln räknas Daniels bok i GT och Uppenbarelseboken i NT. Ett äldre namn på den senare boken är Apokalypsen.
Under senare årtionden har bibelforskningen alltmer talat om att även i profetlitteraturen finns inslag av apokalyptik. Hesekiel och Sakarja betraktas ha inslag av apokalyptik. Kapitel 24-27 i Jesaja bok räknas numera också hit. Dessa böcker är inte apokalyptiska i samma mening som de klassiska apokalyptiska skrifterna Daniel och Uppenbarelseboken samt den apokryfa litteraturen.
- Eskatologins frågor behandlas idag sparsamt i kristen förkunnelse och teologi. Vad kan vara anledning till denna förändring? Kan du ge namn på förkunnare som behandlar ämnet? Känner du nån boktitel som behandlar eskatologiskt motiv?
Av ovan tre viktiga begrepp kommer vi nu till det tredje – apokryferna. Apokryf betyder ”undangömd, fördold”. De apokryfiska böckerna är elva till antal i GT. De kallas apokryferna eftersom de inte tillmätts samma värde som övriga bibelböcker. I Gustaf Vasas (1541) och Karl den XII (1703) bibelöversättningar ingick de apokryfiska böckerna som en naturlig del. I den översättning som Gustav III tog initiativ till 1773 och som blev färdig 1917 fick de apokryfiska böckerna av tidsskäl inte plats. De utkom 1921 i en separat utgåva. Genom denna fördröjning kom inte apokryferna bli naturligt inslag i de följande åtta decennierna av svenskt bibelbruk.
I de ortodoxa kyrkornas och den katolska kyrkans bibel- och gudstjänstbruk har de apokryfa böckerna alltid betraktas såsom läsvärda och fullvärdiga bibliska skrifter. Inom Svenska kyrkan har säkert Martin Luthers ofta anförda citat spelat roll: ”De apokryfiska böckerna räknas inte likvärdiga med den heliga skrift men är ändå nyttiga och goda att läsa”.
- Frikyrkan har haft en avvisande hållning till de apokryfa böckerna. Kan du ange skäl varför du tror det blivit så? För gärna en dialog med dess företrädare.
Observera att det finns ett antal apokryfiska evangelier. De mest kända är Jakobsevangeliet, Tomasevangeliet, Nasaréevangeliet, Hebréevangeliet, Egyptierevangeliet och Petrusevangeliet. Jag bedömer att Apokryferna till Gamla testamentet är mer kända än Nya testamentets apokryfa böcker.
- Kan du söka svar på frågan när de apokryfiska böckerna tillkom: tid och språk?
- Har du själv kommit i kontakt med apokryferna genom egen läsning - eller genom illustrationer? Familjebiblar innehöll ofta Gustave Dorés mustiga teckningar. Kommentera ditt möte med Apokryferna i text och/eller bild!
För den som vill bekanta sig med de apokalyptiska böckerna kan följande bibelböcker vara lämplig att börja med; Tobit, Judit, Tillägg till Daniel (A Susanna) och delar av Jesus Syraks bok.
Inom bibelvetenskapen indelas Apokryferna i fyra delar:
- DE HISTORIEBERÄTTANDE BÖCKERNA
Tobit, Judit, Ester, Mackabéerböckerna- VISHETSLITTERATUR
Salomos Vishet
Jesus Syraks Vishet- PROFETISK LITTERATUR
Baruk, Jeremias brev, Tillägg till Daniel- POETISK LITTERATUR
Manasses bön
JESUS SYRAKS VISHET
Denna Skrift är den längsta av de skrifter som kallas apokryfa. Den tillhör den genre vishetslitteratur som förmedlar samlad erfarenhet, möjligen i avsikt att träna unga inför ett framtida ledarskap. Jesus Syraks Vishet är en bok av sin tid. Den avspeglar ett traditionellt, judiskt samhälle från den tid då vår tids aktuella frågor om jämlikhet, barns rätt i samhället och demokratiska värderingar lyser med sin frånvaro
Trots att boken blandar stort och smått kan man ändå se vissa temata: VISHETEN, SKAPELSEN, LAGEN och GUDSFRUKTAN. Jesus Syraks bok har betydande likheter med Ordspråksboken.
- LarsOlov Eriksson, teolog och författare till de många introduktionstexterna i bokförlaget Verbums utgåvor av Bibel 2000. Eriksson har även skrivit en bibelstudiebok över Jesus Syraks Vishet. Följande texter anvisas till läsning för den som inte vill ge sig i kast med hela boken: 1:1-30, 4:20-5¬:8, 7:1-17, 22:19-23:6, 25:1-11, 31:1-11, 37:25-38:15. Författaren disponerar dessa texter under ett antal rubriker. För samman följande kapitel med angivna texter.
• Vad är så bra med att vara rik?
• Hälsa till varje pris?
• Vad är lycka?
• Hur bevara vänskap och självbehärskning?
• Vem kan lura sig själv och Gud?
• Går det att leva kompromisslöst?
• Är det klokt att tro?
Profeterna i Gamla testamentet slutar tala ca 400 år före vår tidräknings början. Istället för jubel och en allt starkare röst om Guds rikes entré blir det nu tyst! Bibelforskare brukar tala om denna period som den ”Den tysta perioden”. Men enligt Dan 7:13-14 växer ett hopp! Det är i denna tystnad som de apokryfa böckernas författare söker språk.
- Vi närmar oss nu slutet av vårt studium av GT. Då och då har vi antytt att ett av studiets syften är att se och upptäcka Bibelns röda tråd. Frågan är nu hur tydlig tråden är? Var löper den? Blir den tydligare och tydligare ju närmre vi kommer tiden för Johannes döparens framträdande, Jesus födelse och Guds sons ankomst i världen? Eller vill du beskriva utvecklingen på ett annat sätt, ditt sätt?
Därmed har vi på lekmannamässigt sätt arbetat oss genom Brevskola i Kristen tro med betoning på Israels historia och Gamla testamentets teologi. Min förhoppning är att detta möte gett insikter och smak som lockar dig till djupare kontakt med Bibelns Gamla testamente.
Många hälsningar
Nisse Norén