Brev 5 - Brevskola i kristen tro

GAMLA TESTAMENTETS BÖCKER
Bibelns röda tråd

Lekmannastudier i Israels historia och Gamla testamentets teologi

PROFETISK LITTERATUR

Välkommen till brevskolan!

Profeterna och deras böcker kan indelas i de stora profeterna och de små. Inte i främsta hand efter deras betydelse utan efter böckernas omfattning och storlek. Efter storleksordning rangordnas även NT böcker. De längsta evangelierna först, Paulus längsta brev kommer före de kortare breven. De stora profeterna är Jesaja, Jeremia, Hesekiel och Daniel. De mindre profeterna som är tolv till antalet. Dessa kallas numera inom bibelforskningen för Tolvprofetboken. Upphovet till detta namn har man i Syr 49:10.

Ett betydande antal stormakter eller dynastier har kommit och gått över den tidsperiod som omspänner Bibelns historiska epoker. I följd är det dessa:

1. Det egyptiska väldet	omk 1300 f Kr
2. Det assyriska väldet	omk 650 f Kr
3. Det babyloniska väldet	omk 600 f Kr (även kallad Kaldeen)
4. Det persiska väldet	omk 450 f Kr
5. Det grekiska väldet	omk 300 f Kr
6. Det romerska väldet	ca 63 f Kr - 476 e Kr

Profeter under den ASSYRISKA perioden är
Jesaja, Hosea, Amos, Jona, Mika, Nahum

Profeter under den BABYLONISKA perioden är
Jeremia, Hesekiel, Daniel, Obadja, Habackuk

Profeter under den PERSISKA perioden är
Joel, Haggaj, Sefanja, Sakarja, Malaki

1. PROFETER UNDER DEN ASSYRISKA PERIODEN

JESAJA

Gör en kort sammanställning av profeten Jesaja liv och biografi utifrån följande texter; 6:1-13, 7:1-17, 8:1-4, 9:1-7, 30:15. Känner du till flera texter som du kan stödja dig på? Använd då också dessa texter. Läs och jämför gärna dessa texter med Bibel 1917.
Läs inledningstexten till Jes samt noterna till 1:1, 40:1 och 56:1. Vad tänker du om denna bibeltolkning som menar att profeten Jesajas bok rymmer tre olika profeter - alla med namnet Jesaja?
Ett sätt att läsa Jes är att betrakta kap 1-39 som en enhet. I kap 1-6 finns biografiska notiser om Jesaja och den s k Immanuelsboken, kap 7-12. Din uppgift blir att söka tre kända textavsnitt som anknyter till Jesus Kristus som Immanuel (Matt 1:21), om framtidshoppet och räddningen som det här handlar om. Att tänka och formulera sig kring GT-texterna är en konst. Man kan ofta känna sig som man är på osäker mark. Men vill du – skriv något! Det kan inte bli fel! Att arbeta med GT är ingen exakt vetenskap.
I kap 1-39 finns tidens stormakter och allianser som politisk bakgrund; Egypten, Juda och Jerusalem, Assyrien, Babylonien och befrielsen genom kung Kyros av Persen. Studera det politiska spelet djupare om det intresserar dig.

Kap 1-39 talar om att den babyloniska fångenskapen skulle komma – den varade i 70 år och kallas för diaspora (förskingringen) eller exilen (landsflykt). Kapitel 40-66 kallas trösteboken. Här intar Jesaja en mer stillsam profil då hans uppgift nu är att trösta, ingjuta hopp och mod hos den deporterade befolkningen i Babylonien.
Bibeltolkare har ibland sett 40:2 som ett utkast eller introduktion till det som sen följer:

1. Nytt mod – kap 40-48
2. Fångenskapen tar slut –kap 49-57
3. Skulden sonad – kap 58-66

Hur vill och kan du kommentera denna disposition?
Jesajas budskap har vidd och bredd. Han är profeternas profet i GT. Ingen profet eller profetbok har citerats så många gånger i NT som Jesaja bok. Till Jes hänvisas mer än 100 gånger. Kan du ge några textanvisningar i NT där GT återges?

Här följer nu ett antal texter som innehåller huvuddrag i Jesaja budskap:
1:13-20 - Sträva efter rättvisa, försoning och stark kritisk till en trolös kult
6:3 - Guds helighet
7:9b, 28:16-17, 30:15, 40:28-31, 41:10, 43:1 - Tros och frälsningsförkunnelse
2:1-5, 19:23-25 – Frälsning och befrielse för alla folk
45:22-25, 49:6 - Mission
7:14, 9:2-7, 11:1-10 - Messias
42:1-4, 49:1-6, 50:4-9, 52:13-53:12 – Fyra sånger om Herrens lidande tjänare

Läs texterna, kommentera 0ch reflektera utifrån det du känner till och det du kommer på.
Texterna om Herrens lidande tjänare har en särställning bland Jesajas profetior. Detta gäller framför allt den fjärde sången. Texterna tänker en mäktig Messias och grundare till ett fredens rike. De fyra sångerna innehåller ett inte alltid lättolkat vittnesbörd om Messias som tjänare och kung. Inom forskningen råder olika tolkningar om innebörden i dessa centrala texter. Den fjärde sången ställer den troende inför Kristus korsdöd och försoningsgärning. Vissa bibeltolkare (Danell) säger att i den judiska sabbatens textläsningstradition finns ej den fjärden sången med som läsetext. Denna centrala text blir då obekant för den fromme juden. Har du någon i din bekantskapskrets som du kan rådgöra med hur det förhåller sig angående detta spörsmål?
Texten i 2:4 finns även på andra ställen i profetlitteraturen. Var? Denna text finns på ett monument utanför FN-huset på Manhattan i New York. Din reflexion inför denna konstnärliga gestaltning av ett bibelord i hjärtat av FNs värld?
Ibland kan man i kristen förkunnelse höra att den fjärde sången är skriven som författaren varit vittne till Jesu korsdöd. Kommentera gärna.

HOSEA

Tidsläget är troligen samma tid hos Hosea som hos Amos och Mika. Hyckleri, obarmhärtighet och orättfärdighet finns i växande grad i samhälle och hos makthavare. Ingen kunskap finns i landet (4:1), vilket kan tyda på en växande religiös synkretism. Egoism och maktmissbruk hör också till bilden. Hotet från stormakten Assyrien kommer allt närmre (10:6), vilket av profeten betraktas som en Guds dom. Men upprättelse finns att få. Bortom domen lyser hoppet om befrielse (5:15-6:3).

Hosea - i likhet med Jesaja (20:1-2) och Jeremia (13:1-11, 19:1-13) - genomför symbolhandling. Hos Hosea blir det ett sätt att illustrera Guds kärlek till sitt folk. Profetens uppmanas av Gud att gifta sig med en ”horkvinna”, som han får tre barn med (Hos 1-3). Denna smärtsamma relation blir en slags symbolisk gestaltning till att Gud älskar trots folkets otro. Hosea bär relationens lidande inom sig som en illustration till att Gud älskar en vilsen mänsklighet. Trots att Hos innehåller dom är texten ett vittnesbörd om att Gud är trofast även när människan inte är det. Temat är upprättelse – inte dom. Vad tänker du om detta?
Hur vill du kommentera Hosea, hans personliga situation och försöket till tolkning av bokens innehåll i kap 1-3?

AMOS

Amos uppträder i en framgångspräglad tid i Israel/Nordriket. Speciellt gällde detta ekonomin. Ojämnt fördelade tillgångar av pengar skapade sociala spänningar där de rika ökade sin rikedom och de fattiga blev fattigare. Amos har bakgrund som boskapsherde och lantbrukare (7:14). Han framträder med skarp kritik mot religiös slapphet och ytlighet. Religion och gudsfruktan har blivit skal utan kärna, sken utan kraft. Guds tålamod är slut. Amos är en olycksprofet mitt i välståndet. Som ingen annan profet har han en social känsla och patos för rättvisa. Amos för de fattigas talan och kritiserar tidens lyx och ambivalens. Han har påfallande stark samhällskritik. Särskilt ser vi det då man läser bokens senare del. Amos är urtypen för en domsprofet (Am 3:2, 4:12) med stor likhet till Elia. Kanske är han en av GTs stora personligheter.
Medan du läser kapitel 5-9 notera gärna uttryck och sammanhang som uttrycker ovan beskrivning. Har du intresse av naturen så notera även de många de många vackra uttryck som finns i bokens slut från lant- och naturliv.

Viktiga och läsvärda texter: 1:1, 3:1, 10, 3:12-15, , 4:6-13, 5:1-27, 7:10-17, 8:4-14, 9:11-15

JONA
De flesta profetböckerna innehåller profeternas budskap. Jona bok handlar främst om en profet. Vid första anblick kan synas att Jona bok är en fantasifull, närmast sagolik berättelse. Vid djupare betraktelse är boken en skrift med många teologiska dimensioner. Litterärt sett står Jona och Ruts bok när varandra eftersom båda har en novelliknande genre eller karaktär.

Det finns två tolkningstraditioner då det gäller Jonaberättelsen: 1) en otrolig fabel med ringa historiskt sanningsvärde eller 2) en historisk läroframställning. I den senare traditionen stöder man sig på att inget är omöjligt för Gud (1 Mos 18:14, Matt 19:26). Vad anser du? Och hur betraktade Jesus frågan om bokens historiska trovärdighet? Se Matt 12:39-41, 16:1-4. Jag tycker att Jona bok är en litterär och teologisk höjdpunkt i GT – trots dess naturvetenskapliga omöjlighet. Men framför allt tycker jag om den själavårdande tonen mitt i Jonas kallelse och i hans kallelses kamp. Vad är din reflektion om Jonaboken?
Jona bok har ibland betraktas såsom ett tidigt missionsbudskap, Jon 1:2. Kan du se något samband mellan Jona i staden Jafo och Petrus som från samma stad i Apg 9:42 startade en speciell fas av mission? Det är svårt att se den röda tråden i Jona skriften. Däremot är typologin tydlig där Jona i fiskens buk ses som en förebild eller parallell till Jesu påsk historik. Välkommen med dina tankar kring dessa frågor!

MIKA

Profeten Mika är samtida med Jes, Hos och Am. Dom och anklagelser finns – men också löften om räddning och fred. Mika förenar i den välkända texten i 6:8 huvudtemat från Hosea, Amos och Jesaja - kärlek, rättvisa och gemenskap. Men tydligare än i någon av dessa tre samtida finns hans framtidsvision om en kommande ättling av kung David från Betlehem (5:2). Vad får du intryck då du stannar till och mediterar inför texterna i profeten Mikas bok som här angetts?

Här följer en förteckning av bokens viktiga och betydelsefulla texter: 3:8, 4:1-4, 5:2, 6:8, 7:14-20

2. PROFETER UNDER DEN BABYLONISKA PERIODEN

JEREMIA

Jeremia kom från en prästsläkt i Anatot, gångväg från Jerusalem. Han var största delen av sitt liv verksam i Jerusalem. Tidigt i livet mötte han profetkallelsen. Han överlevde fyra kungar i Jerusalem och torde varit verksam där i omkring 50 år. Under denna tid utsattes Jeremia för bittert motstånd och förakt. Han kallelse blev en tung börda. Jeremia har kallats för den gråtande profeten. Han var med då staden intogs och förstördes av de babyloniska trupperna. Historiska bakgrunden finns i 2 Kung 22-25, 2 Krön 34-36. I Jer 29:1-15 finns ett vackert brev från Jeremia till sina deporterade landsmän. I Jer finns för övrigt material om tidens korrespondens och civilmotstånd. Jeremia fick möta motstånd. Han gisslades, fängslades och förkunnar att underkastelse under Babylonien är nationens enda räddningen. När Jerusalem förstördes stannade han kvar i Jerusalem. Senare fördes han till Egypten där han enligt tradition blev martyr.

Skriv något om profeten Jeremia med hjälp av nedanstående texter och de kunskaper du har om honom:

Jer 1, 2:13, 7:1-15, 23-26, 8:11, 9:23-24, 18, 20, 23:1-8, 24:1-25:14, 29:1-14, 31:31-34 , 33, 36, 37:11-38:13, 39, 45, 52.

HESEKIEL
För översikt och introduktion hänvisas till introduktion och noter.

Läsvärda och välkända texter:
1-3, 11:19-20, 12, 16:59-63, 18:20-32, 34:11-16, 36, 37, 47.

DANIEL
Daniels bok har alltid fascinerat bibelläsaren. Berättelsen är välkänd och populär. De fyra unga männens prövningar och trohet har hjältemässiga inslag. De rekryterades för att tjänstgöra vid det kungliga hovet i Babylon (1:3-7). De är bildade och kloka. Med bevarad identitet, tro och religion gjorde de karriär i stadsförvaltningen. Daniel är ytterligare ett exempel i GT på bibliska personer som varit i frihetsberövade och som i sin exil blivit framgångsrika eller fått framträdande position under fångenskapen. Utöver Daniel kan nämnas Josef i Egypten, drottning Ester, Nehemja och Ester.

Berättelsen om Daniel och hans vänner i den babyloniska fångenskapen har haft samma suggestiva påverkan på barn och unga bibelläsare som Josefs och hans bröders öden och äventyr i Egypten. Se även Esters insatser vid det persiska hovet. Jämförelsen gäller framför allt den första delen av Dan. Den senare är svårare att läsa och förstå. Den har också annorlunda till form och innehåll. Bokens grundtext utgår från två olika språk; hebreiska och arameiska. Observera att det finns en apokryfisk bok med samma namn Tillägg till Daniel.

Ibland har man tolkat att den första delen är historisk, och den andra profetisk. Till skillnad från de övriga profeterna som var verksamma bland sitt eget folk var Daniel en tjänsteman i ett främmande land och kultur. I Dan finns ett sifferspråk som alltid utmanat bibeltolkare. Många utsagor är dunkla, kanske just i avsikt att förbli fördolda. Detta gör att Dan har en ovanlig ställning bland GTs profeter. Här finns även apokalyptiska texter med anspelningar till Messias.

Bokens innehåll, form och tillkomst har alltid varit aktuella frågor. Liksom frågan om Dan ska ses som historia eller fiktion, historia eller profetia, eskatologi eller apokalyptik.

Berättelserna i kap 1-6:

Daniel och hans tre vänner vid Nebudkadnessars hov i Babylonien
Drömmen om en staty med fyra olika metaller
Ny dröm – eller samma? – om en stor staty som kungen kräver ska tillbedjas
Männen i den brinnande ugnen och kung Nebudkadnessars sinnessjukdom
Belshassars gästabud och den gåtfulla skriften på väggen

Synerna i kap 7-12

Symboliska visioner, tolkning av äldre profetior och ett långt samtal med ängeln
Fyra groteska djur stiger upp ur havet som representerar fyra kommande riken eller imperier
Två djur kämpar om herraväldet
Bön av Daniel
En vision om uppståndelsen

Messianska profetior: 2:44, 4:31, 7:13-14, 9:2o-27 (svårtolkad).
Uppståndelse till liv 12:2-13, förutsäger NT uppenbarelse, inledning till NTs lära om den yttersta tiden och Andens verk och Guds frälsning.

Lämna gärna egna kommentarer, erfarenheter och synpunkter på Dan?

Följande böcker är medvetet utelämnade i kursen. Intresserade hänvisas till egen läsning, introduktionstexterna och noter.

SEFANJA
NAHUM
OBADJA
HABACKUK
HAGGAJ

3. PROFETER UNDER DEN PERSISKA PERIODEN

JOEL

Joels bok är en bok som lik Hos och Mik handlar om dom och upprättelse. Det säregna med Joel är dess tal om andens eller missionens speciella tid som tog sin början vid den första pingstens dag efter Jesu död och uppståndelse (Apg 2:17-21).

Vi vet inte så mycket om Joel och hans tid. Därför blir placeringen av Joel till den persiska tiden en gissning. Boken kan ha tillkommit tidigare. Frågan om bokens datering saknar troligen betydelse.

2:21-32 har varit en viktig text i den pentekostala (pingströrelsen) kyrkans historia.

SEFANJA

Bibelböckerna i GT som börjar med Hosea och slutar med Malaki kallas numera med ett gemensamt namn TOLVPROFETBOKEN. Tidigare kallades denna samling profetböcker för De mindre profeterna. Som en röd tråd går tanken på Herrens dag. Hos Sefanja når denna tanke sin höjdpunkt. Huvudtanken kan beskrivas: 1) dom, 2) domen är nära, 3) räddning för en ”arm och ödmjuk skara” (3:12). På olika sätt finns detta mönster i dessa tolv profeter.

Se vidare introduktionstexten och noter till 1:1.
Sefanja bok är ur politisk och religiös synvinkel en radikala bok: Dom och fräsning uttalas tydligt. Kan du hitta text som stöder den tanken?

I slutet av boken finns löften till Sion och profetior om Sions kommande räddning. I ett vidare sammanhang handlar profetiorna i GT, delvis efter Thoralf Gilbrandt, om:

Judarnas förskingring och spridning över jorden

Judarnas bevarande av sin etniska existens och nationella identitet

Judarna återsamlas till ett land

Judarnas andliga upprättelse och roll i Guds plan

För många bibelläsare har detta ämnesområde om det judiska folket och staten Israel varit ett kärt bibelstudieämne de senast 60 åren. Göran Gunner menar att betydande motivförskjutningar skett i frågan under senare decennier.

Profettexterna i GT leder för många bibelläsare fram den moderna staten Israels utropande 1948 över forna Israel och Juda riken. Och till en rad olösta Mellanösternfrågor som väcker starka känslor. Konflikten mellan Israel och Palestina rör vid frågorna om fred och rättvisa, bibelsyn och gudsbild. Följande bibeltexter (med stark övervikt på texter från GT) har ofta använts i denna viktiga, nödvändiga och svåra dialog:

1 Mos 17:7-8, 28:15, 2 Sam 7:1-16, Jes 2:1-5, 9:5, 11:12, 19:23-24, 27:2-13, 61:17-22, 66:18, Jer 31.2-8, 31:33-34, 33:34 Hes 11:14-20, 34:11-15, 36:24-27, 47:21-23, Dan 2:44-45, 7:13-14, Hos 3:4-5, 11:11, Am 9:13-15, 7:14, 27, Sef 1:14, 2:3, 3:14-20, Sak 2:6-12, 8:7, 12:1-3. Mal 3:2, Matt 12:15-21, Luk 1:6-7, 4:16-20, Luk 21:20-31, Apg 1:6, 3:15-21, 2 Kor 1:20, Upp 22:13.
I ovan tolkningsmodell blir judarnas utväljande som folk och staten Israels etablering ett gudsbevis där gamla förbundets folk, ”egendomsfolket” nu nått sitt Kanaan/Palestina,” löfteslandet”. Vad anser du utifrån det du hört , sett och läst i denna fråga?
En delvis alternativ tolkningstradition finns också, delvis efter Sigbert Axelson: Denna tolkning stöder sig på de sista texterna i ovan förteckning, dvs texterna från NT. Guds rike är Andens rike. Guds rike är Jesus Kristus. Då blir Jesus själv löfteslandet och egendomsfolket. I Herrens bön ber vi två gånger om rikets ankomst: ”Låt ditt rike komma” och ”Ditt är riket”! Vad är detta för en verklighet eller rike vi då ber om?

I Galiléen lanserade Jesus detta rike. Han byggde det nerifrån; Mark 2:13-17, 3:31-35, Luk 4:16-30. Så går Jesus vidare; han botar sjuka, undervisar, diskuterar, kritiserar, bryter mot gängse seder och bruk, trivs i dåligt sällskap, ger människor med dåligt självförtroende identitet. Han förlät, talade om framtiden och ger människor uppdrag och utmaningar, han ger en bild av ett föredöme och ett ödmjukt liv. Och han gisslar och fördömer kapitalet, rikedomen och girigheten: Så växer konturerna av detta rike fram. Grundstenarna i detta riksbygge blir tydligare och tydligare – just genom Jesus Kristus.

Går man vidare i bibeltexterna så beskrivs detta liv, denna livsstil, såsom: Rättvisa (Hebr 1:10), frid (Joh 14:27), glädje (Joh 15:11), fred (Luk 2:29), skönhet (Matt 6:25-34), rättfärdighet (Matt 6:33), kärlek (Joh 15:9), evigt liv (Joh 17:3). Det är detta vi ber om då vi ber; Låt ditt rike komma!

I förlängningen finns sedan tal och tanke på Kristus återkomst och ett fredsrike, ”nya himlar och en ny jord där rättfärdighet bor” (2 Petr 3:13). Om den framtida tidtabellen för denna nya tidsordning behöver man inte bekymra sig. Man får vänta och se, helt enkelt! Det man kan hävda är att en sann bibeltolkning är att allt sker i kraft av Jesus Kristus – och att ingenting sker utanför honom.

Jag tillhör dem som tror att upprättandet av Israel som nation är en politisk händelse som vilken annan händelse som helst. Israels erhållande har stora likheter med Rysslands ockupation av Baltikum, för att ta ett exempel. Israels upprättande som stat skedde på samma sätt som på Josua erövrade landet på sin tid, alltså med hugg och slag och våld! Så var det – och så är det fortfarande idag. Detta är inte fredskungens metod. Han ska med fredliga medel upprätta sitt rike. Det skedde en gång då han gick här och det ska ske i framtiden på en jord där rättfärdighet bor – och i himlen! ”ALLA GUDS LÖFTEN HAR GENOM KRISTUS FÅTT SITT JA GENOM HONOM” (2 Kor 1:20).

Jag är självfallet öppen för dina synpunkter eller invändningar mot denna framställning av Israels roll och eskatologin, som betyder läran om den yttersta tiden.

SAKARJA

Läs först introduktionstexten och noter till 1:1.

Profeten Sakarja kan ha varit präst och hans tid kan ha varit 520 f Kr. Han var troligen samtida med Haggaj. Ibland har man sagt att de var ”tvillingbröder” genom att de verkat samtida och att deras budskap delvis är samstämmigt. De verkar under persernas dynasti som efter makttillträdet förändrat de deporterade judarnas situation radikalt. Persernas politik innebar att de underlydande folkens tidigare egenart uppmuntrades så länge det inte innebar ett hot mot persernas auktoritet. Under tiden för Sakarja utvecklades en ny religiös frihet. Det är en viktig förutsättning för judarnas verksamhet under tiden för Sakarja och Haggaj.

Obs 4:6 är en välkänd text som ofta sjungs och som finns i Den svenska psalmboken nr 682. Och vilken bok i NT har Sakarja påberkat?

Den röda tråden är tydlig. Boken har flera anspelningar på den messianska tiden: Här följer några parallella texter

9:9 – Matt 21:5 – rättfärdighetens kung ridande
9:11 – Matt 26:15 -- förbundsblodet
13:7 – Matt 26:31 -- herden och fåren

Sakarja är det sista profetiska tilltalet i GT om Messias. Här slutar den profetiska rösten ljuda. Det blir tyst i hundratals år tills en ny ty tid bryter in, Luk 2:1-20, Gal:4:4-7.

MALAKI

Se introduktionstexten.

Den sista texten i GT - före den avdelning som numera kallas Tillägg till GT eller de apokryfa eller deuterokanoniska skrifterna - understryker vikten av det frivilliga givandet, 3:10. Hemligheten som öppnar himlens fönster och låter ymnig välsignelse komma över Guds trogna och förbundna. Den välsignelse som är en förutsättning till NTs rika tid.

I nästa och sista brevet i Brevskola i Kristen tro kommer vi att arbeta med den apokryfiska litteraturen.