Brev 4 - Brevskola i kristen tro

GAMLA TESTAMENTETS BÖCKER
Bibelns röda tråd

Lekmannastudier i Israels historia och Gamla testamentets teologi

VISHETSLITTERATUREN OCH DE POETISKA BÖCKERNA

Välkommen till brevskolan!

I följande brev lämnar vi den del av Gamla testamentet (GT) som är historiskt baserad. Här följer nu poesi- och vishetslitteraturen. Vårt studium gäller följande böcker: Job, Psaltaren, Ordspråksboken, Predikaren och Höga visan. Även den apokryfa Jesus Syraks vishet brukar ibland räknas till denna grupp av litteratur.

Med vishetslitteratur avser man skrifter som i tänkespråkets eller ordspråkets form ger insikt om hur man ska leva i världen (Ringgren). Flera psalmer är i denna mening vishetspsalmer, främst Ps 49, men också 1, 37, 112 och 127. Även tackpsalmer som 32 och 34 har ett undervisande inslag där man drar lärdom av hjälp man fått.

Som vanligt gäller i Brevskola i kristen tro att LÄSA, FRÅGA, FORSKA, FUNDERA och SKRIVA.

Läs först introduktionerna till de angivna bibelböckerna ur Bibel 2000. Genom denna läsning får du en övergripande inkänning i dessa böckers innehåll, karaktär och särprägel.

JOBS BOK

  1. Ibland använder man, med anspelning till Job 1:13-20, uttrycket ”Jobpost”. Vad kan tanken bakom uttrycket vara?

  2. Enligt Nationalencyklopedin kom ordet ”jobb” 1898 från det engelska språket och avser ”verksamhet som kräver viss ansträngning”. Kan du se något samband mellan personnamnet Job och vårt ord ”jobb, jobbigt”?

  3. I stor konst är ofta lidandets problematik ett huvudtema. Detta gäller även Jobs bok. I judisk skrifttolkning talas om Job som son till patriarken Esau. Vad kan den tolkningen syfta på? Job är en gränsmänniska, svår att placera geografin, kronologin och teologin. Men vad kan Job säga oss, lära oss? Besvara gärna denna fråga sist i ditt arbete med Jobs bok. Ta med dig följande frågor in i det fortsatta arbetet: Om tron på Gud är en livsmening som ger livet innehåll och styrka - vad händer då med tron om denna styrka berövas och livet möter lidande och prövning?

  4. I Jobs bok kallas Gud för den Väldige. Kan du hitta några sådana texter. Sök i Jobs första och andra svar. Vad kallas Gud i dessa texter i 1917 års bibelöversättning? Skriv gärna några tankar kring detta nya Gudsnamn.

  5. Ibland sägs att Jobs bok är en av vishetslitteraturens märkligaste verk. Med poetisk skönhet och kraft behandlas i form av en anklagelse- och försvarsprocess, i en rättegång, en av mänsklighetens djupaste och mest intensiva frågor; frågan om Gud, det ondas problem och människans lidande. Skriv några personliga ord om din erfarenhet och upplevelse om detta tema.

  6. I äldre tolkningstradition har man sett Jobs bok ha historisk bakgrund. Till stöd har man Hes 14:14, 20 och Jak 5:11. Martin Luther ansåg att boken hade ett historiskt underlag som sedan fått en poetisk dräkt. Numera anses att boken tillkommit mellan 800 – 300 f Kr och att den har en vid kulturell bakgrund. Bokens början och slut är prosatext, se Job 1 och 2 samt 42:7-17. Den övriga texten har poesins form.

Bokens disposition:
1-3 Bokens bakgrund och Jobs klagan
4-31 Jobs vänners tal och Jobs svar. Varje vän får vid tre tillfällen framföra talan mot Job. Efter varje tal bemöter Job vännernas tal. Sammantaget svarar Job 11 gånger inklusive hans slutord.
32-37 Ett nytt vittne kommer in i förhandlingen vilken Job ej bemöter
38-41 Guds två tal
42 Jobs slutord och hans återupprättelse

Läsvärda texter om och av Job – en slags orienteringshjälp inför en läsning av Job:
1 – 3 (se särskilt 1:21, 2:10, 3:20) 7:1-21, 10:12, 17, 19:1-29, 21:1-13, 22-23, 26:1-31:40 Jobs sista stora tal inklusive vishetens lov 28:1-28, 42 samt 42:10 – upprättelsens bön.

  1. Vissa bibeltolkare anser att bokens tema finnas i 3:20. Kan man se denna vers som att Jobs lidande inte bestod i de förluster han utsattes för eller det lidande han mötte utan mer att han inte såg någon mening i det och att han inte fann rättvisa i vad han fick utstå? Ta med dig frågan och kom gärna – nu eller senare - med din reflexion av Jobs bok.

    Här följer ett akademiskt citat av Fredrik Lindström som jag ofta har återvänt till när jag arbetar med Jobs bok.

    ”I Jobsboken strålar många perspektiv på lidandet samman. De viktigaste ryms inom de två huvudperspektiven fallet Job och problemet Job. Fallet Job innehåller lidandets konkreta, individuella, subjektiva dimensioner. Problemet Job fångar upp lidandets teoretiska, generella, objektiva dimension.

    Uppdelningen är konstlad, ändå säger den oss något sant och viktigt. Dels att båda dessa perspektiv finns med i Jobsboken, dels att Jobsboken lär oss hålla samman fall och problem. Det är vår uppdelning som är den konstlade. Vi begår våld mot Jobsboken om vi utelämnar ett av dessa huvuduppgifter.

    Den Objektiva frågan, Varför finns det lidande i världen? besvaras inte av Jobs gudsrelation. Inte heller besvaras den subjektiva frågan, Varför
    händer detta just mig?, av hänvisningen till Herrens segerrika kamp mot de kaotiska områdena och de fientliga makterna.

    Låt oss alltså se hur de olika perspektiven kan mötas och brytas mot varandra. Vi försöker nu trots allt skilja de två perspektiven från varandra så långt det nu går. Då bildar de två poler: lära och liv. Vi sitter med Job och strider om Gud” (PILGRIM nr 3/1998, s 33).

  2. Kommentera gärna – om du vill. Om du istället vill skapa ett tydligare grepp om själva ramberättelsen i Jobsboken kan du skriva en egen, kort, fri sammanfattande översiktsberättelse om Job utifrån texten i Job 1-3 samt kapitel 42.

  3. Jobs boken är indelad i en prolog 1:1-2:13, dialog 3:1-42:6 och epilog 42:7-17. Prologen och epilogen är skrivna i prosaform och kan med fördel läsas i ett sammanhållande läsning. Den långa dialogen har poesins språkform.

  4. De tre vännernas heter Elifas, Bildad och Sofar. Vi får också veta namnet de platser de kommer ifrån. Job kommer från landet Us i Edom söder om Döda havet. En fjärde vän kommer i in i texten i Job 32. Kommentera gärna fritt.

Till fördjupad introduktion och reflektion av Jobs bok kan följande översikt ges:

  1. JOB I BIBELN – EN KÄMPANDE MÄNNISKA

    Jobs bok i Bibelns Gamla testamente är storslagen litteratur. Med poetisk skönhet och kraft behandlas i form av en rättegång frågan om Guds storhet och människans lidande.

    Boken om Job berättar om en människas materiella rikedom, position och gudstro. Job är rättvis och god. Han ville vad Gud vill. Undviker det onda. Men han lider – oförskylt.

    I berättelsen möter vi en Anklagare, Satan som på betyder motståndare. I boken är dennes makt begränsad. Satan måste fråga Gud om lov innan han tar i tu med Job.

    Berättelsen börjar i himmelen där Gud och Anklagaren för dialog gällande Job. Gud är stolt över Jobs karaktär, fromhet och trofasthet. Åklagaren invänder att Job säkert skulle svika om han förlorade sina privilegier, sin rikedom, sina barn eller sin hälsa.

    För att visa tilltro till Jobs kvalité ingår Gud och Anklagaren ett avtal. Gud tillåter Anklagaren att ta ifrån Job hans rikedomar, barn och hans hälsa. I avtalet ingår också att Anklagaren inte får ta Jobs liv eftersom den åsyftade prövningen i vadslagningen då skulle göras omöjlig. Under allt hävdar Job att Gud trots allt är rättfärdig även då barnen förolyckas, ohälsa och fattigdom gör entré, Job 1-3.

    När Job lider besöker tre vänner honom för att lindra plågan, Job 4-31. Vännerna känner först inte igen Job eftersom lidandet har förändrat hans utseende. De tröstar honom utifrån sitt tidsbundna sätt genom att visa empati. De sitter hos honom tysta i sju dar, de gråter och strör jord på sina huvuden. Därefter talar de tröstande. Trots att deras uppsåt var gott blir de snart anklagande. De ger klen tröst. Deras ord når inte fram. Orden är schabloner. Standardsvar ger lidandet föga lindring.

    Jobs vännerna kan stå som representerar för kända tankemönster, teologiska förhållningssätt om man så vill. Elifas, den äldste, har erfarenhet och kanske den som kunde vara mest empatisk. Han blir snart hård och hävdar ”den rätta läran”. Gud straffar syndaren. Bildad är den som talar om förändringens möjlighet och anvisar botens väg. Sofar är radikal och kompromisslös. Förändring är viktigast av allt. Sist kommer Elihus och menar att Gud säkert har mening med det som sker – bara man kan upptäcka den.

    Vännerna menar att Job drabbats av sin olycka på grund av att han begått synd. Vedergällningens lag måste därför gälla honom. Mot detta protesterar Job. Han knäcks inte av deras argument utan framhärdar och bemöter vännernas anklagelser bestämt. Ibland innehåller texten stänk av satir och skämt, Job 12:2, 16:2

    Efter halva rättegången summerar Job sitt liv, sin lycka och olycka, Job 29-31. Han hävdar åter sin oskuld till det han utsatts för. Job är stark och avvisande. Han vägrar godta att det som hänt beror på att det finns misstag som kan vara olyckans yttersta orsak. Inte heller anser han att Gud är orättvis. Men Guds handlingar är dolda.

    I denna rättegång får vännerna i tur och ordning tala tre gånger. Efter varje tal bemöter Job inläggen. Argumenten är i stort identiska. På olika sätt hävdar de att om Job erkänner sin brist så kommer Gud att åter ge honom hans tidigare position. Job avvisar. Till slut tar Jobs argument slut. Han tystnar och inväntar Guds svar.

    I slutet av rättegången träder ett nytt vittne fram, Elihu, Job 32-37. Han är arg, partisk och han beskriver med stora ord lidandets olika syften. Men innan någon hinner bemöta honom avbryts han av att Gud talar, ja ryter, i stormvinden.

    Betraktar vi vännernas budskap så står de för vedergällningens princip. De menar att Gud är god mot den som gör gott och vred på den som gör ont. Jobs vänner vill att denna grundsyn ska ge tröst till Job. Men vännerna blir vassare i tonen och hätskare i sina anklagelser då de menar att Job inte vill tillstå att han har felat.

    Vännernas budskap övertygar inte Job. Själv drar han den motsatta slutsatsen så långt att han kommer hädelsen nära då han hävdar sin rätt. Job anser att han är utan skuld. Ja, rent av tvingar han Gud att tänka tanken att orättvisan kan finns hos Gud själv. Som ingen annan i Bibeln vågar Job utmana Gud och faktiskt göra sig Gud jämlik.

    Inte alltid håller livets logik. Ibland har de gudlösa framgång. Varför kan bedragaren leva i trygghet. Job tycks mena att Gud behandlar honom utan orsak eftersom Gud inte påvisar vad ont Job gjort. Fanns det skäl skulle Job kunna acceptera sitt öde. Men hur ska Job förstå meningen när Gud inte svarar på orsaksfrågan? Är inte uteblivet svar ett Guds ja till att Job har rätt – och att Gud har fel? Läsaren anar livskampens intensitet, Job 13:13-24, 21:1-16, 34:11-12. Se vidare Ps 73:1-16, Jer 12:1.

    Så återupprättas Job i bokens slutkapitel då han ber för sina vänner, Job 42:9-10. Får Jobs bok ett lyckligt slut? Vi önskar ju slutet gott - allting gott. Men kan Jobs avlidna barn ersättas med de nya barn han fick. Kan förlorade barn kompenseras?

    Eller blir Jobs svar på lidandets fråga att han underordnar sig det gudomliga ödet? Lägger ner sina frågor, gör sig svarslös? Lär han sig leva med obesvarad fråga inför lidandets varför? Där blir Job en av oss.
  1. Sänd mig gärna några rader och reflexioner kring dessa stora frågor. Tycker du att de är för svårt så lämna den. Det har jag förståelse för. Att möta frågorna och tänka kring dessa kan ibland vara gott nog!

    Kanske du har en livsberättelse som anknyter. Då får du gärna delge mig den.

  2. Vid Yad Vashem i Jerusalem, ett minnesmuseum över judar som dog i förintelsen i kriget 1939-44. Här finns namnen på de miljoner judar som dog. Utanför ingången till detta märkliga - 0ch overkliga - monument står Job som symbol och portalgestalt. Ge din reflexion. Vid Yad Vashem finns en referens till Jes 56:5-6.

  3. Två välkända texter i 1917 års översättning har försvunnit i Bibel 2000 - 19:26 och 36:19-20. Läs förklaringen under rubriken text i Uppslagsdelen. Vad tänker du om att två så älskade och uppskattade versar har försvunnit i Bibel 2000? Får det konsekvenser för dig som bibelläsare och ditt möte med texten?

  4. Finns den röda tråden i Jobs bok? Det är inte enkelt att se den. En teologisk tolkningstradition (Nummela) söker se ett messianskt tema i Jobsboken den utifrån följande teologiskt centrala begrepp; medlare 9:33-35, vittne och förespråkare 16:19-20, befriare 19:25-27, lösen, återupprättelse, uppståndelse 33:23-30. Vad är din reflektion?

PSALTAREN
Psaltaren heter psalterion på grekiska. På hebreiska heter boken Tehillim, ”Lovsångernas bok”. Ordet lovsång har samma ordstam som ordet Halleluja. När den judiske gudstjänstbesökaren läste eller tänkte på ”lovsångernas bok”, var detta som att ta ett mynt i hand – eller kanske i mun. På ena sidan stod ”tack och lov”, på andra sidan ”bön och klagan”.

Det poetiska språket i Psaltaren är ett slags rim. Ibland kallar man detta stildrag för parallellism. Det betyder att en vers kan har ofta två rader eller två led. Parallellismen uttryck sig så att de båda raderna uttrycker samma sak men med olika ord. Detta kallas synonym parallellism.

Barmhärtig och nådig är Herren,
Sen till vrede och rik på kärlek (Ps 103:8)

En annan typ av parallellism bygger på kontrast. I första ledet av versen sägs något positivt. Det efterföljande ledet skapar kontrast genom att säga något negativt, något som kontrasterar.

Herren är med på de rättfärdigas väg
Men de gudlösas väg leder till intet (Ps 1:6)

Det finns fler former av parallellism. Vi nöjer oss med dessa båda.

En del psalmer är alfabetiska. Ps 117 är den kortaste psalmen. Den har två versar. Den är inte alfabetisk eftersom det hebreiska alfabetet har 22 bokstäver. Psaltarens längsta psalm är psalm 119 som har 176 versar. Det är en alfabetisk psalm. Den är konstruerad så att de första 8 versarna börjar på alef (A), de 8 därefter följande versarna börjar på bet (B). Psalmen har 8 versar med samma begynnelsebokstav för alfabetets alla 22 bokstäver. 22 bokstäver x 8 versar blir 176 versar. Med denna konstruktion blev det lättare att lära de alfabetiska psalmerna utantill.

Psaltarens texter var som ett mynt vars ena sida innehåller ord för högsta glädje och lycka. Andra sidan av myntet talar om djup smärta och sorg. På detta sätt uttrycks olika typer eller genrer av psalmer:

(1) En grupp kallas Klagopsalmer. Psaltarens flesta dikter är klagopsalmer. Det finns fler klagopsalmer än lovsånger i Psaltaren. Ibland inbjuder kyrkorna till ”Lovsångsgudstjänst”. Skulle man följa Psaltaren skulle det ibland inbjudas till ”Klagopsalmsgudstjänst”. Ständig inträffar händelser i vår tid och omgivning som kan vara skäl till ”klagopsalmsgudstjänst”. Om kyrkan upptäcker att en av hennes stora uppgifter är att bära omvärldens nöd och vånda i bön inför Gud kan klagopsalmerna vara en hjälp. Psaltaren kan ge ord och språk.

Ps 13 är en klagopsalm. Den innehåller rop till Gud där nöden ges ord. I slutet av psalmen uttrycks förtröstan. Den nöd som beskrivs i klagopsalmerna kan vara fienders hot, svält, torka, pest, förlust, fattigdom. Klagopsalmerna kan ibland bli vaga beträffande orsaken till klagan. Inte alltid får man veta vad det bakomliggande skälet till klagan beror på. Denna brist på pregnans har gjort att psalmerna fortsatt att ge stöd och livsmening långt efter det de ursprungligen skrevs. Psalmerna kan fånga upp fler missnöjen än det psalmerna ursprungligen skrevs för. Därför kunde psalmerna ge tröst både för svenska soldater i Poltava och Vilhelm Mobergs utvandrare. En tredjedel av psalmerna är klagopsalmer där människan ställs inför övermänskligt motstånd. Och där frågan om Guds tystnad kan vara den mest påträngande frågan som i Ps 13.

(2) Lovsång eller hymn är en annan slags genre. Här prisar och jublar församlingen ljudligt inför Guds ansikte. Grunden för lovsången är Guds gärningar i skapelsen eller i folkets historia. Guds egenskaper, gåvor och nåd kan också bli föremål för lovsång.

Psalm 149 är en hymn. Den uppmanar människor att bli delaktig i denna sång. Psaltaren ger oss ord för vår livssituation och vår Gudsrelation. Ibland är det klagosång. Ibland är det lovsång. Dessa motsatser kompletteras av mellanlägen där frågor, längtan, förundran, besvikelser, sorg, vrede och förtvivlan bor. Då människors öden och Guds handlande - eller uteblivna handlande - förenas uppstår reflektion. Så är det även i Psaltarens bibelbok.

Psaltarens reflektion över livet och döden, människan och Gud, lycka och lidande kallas ibland för lärodikter.

Psaltarens lyrik, som innehåller bön och klagan, lovsång och reflektion, kan ibland kännas lite platt. Den hugger inte tag riktigt hos läsaren. Jag tror detta poesins språk beror på – förutom att all poesi är svår - att den är tidlös för att människor i olika tider ska kunna identifiera sig i texterna. Psaltaremänniskornas erfarenhet har sin upprinnelse i livsomständigheter 2-3000 år från vår erfarenhet idag. Psalmerna tecknar vanliga människors tidlösa erfarenheter på ett sätt så vi sentida kan känna igen oss i och få ord för det outsägliga. Visst är detta är ett fantastiskt perspektiv!

Många tolkare menar att texterna är skapade i och för gudstjänsten i Sion, d v s Jerusalems första och andra tempel. Och att de också användes där. Men innehållet i psalmerna är människors erfarenhet av Gud och deras vardagliga liv oavsett den tid de lever i.

Innehållsfokus på Psaltaren:

1. TEMA (Lennart Boström)
Vid läsning av psalmerna söker vi se vilka religiösa begrepp eller tema som psalmerna anknyter till:

2. FORM OCH SITUATION (Bertil Albrektson)
Vi utgår från tanken att då vi säger något i ett visst sammanhang väljer vi form för det vi säger. Talets form är olika om vi berättar sagor, håller tal på bröllop eller tal vid begravning. Samma tal men olika form för talet. Det finns samband och koppling mellan psalmens ord eller det sammanhang eller kultur orden uttalas i. Psalmerna kan utifrån denna analys kategoriseras i ett begränsat antal grupper eller genrer:

3. PSALTARLÄSNING UTIFRÅN ETT KRISTUSPERSPEKTIV
(Walter Bruggeman)
I Psaltaren finns psalmer från människor som har trygg förankring i tillvaron, Ps 23:5, 32:1-5. Här finns psalmer från människor som tappat fotfästet, förlorat orientering, steget mellan harmoni och kaos är kort, Ps 31:10-19. Vi kan också läsa om nyorientering från kaos till trygghet i Gud i botpsalmerna, Ps 139:23-24.

4. PERSPEKTIV PÅ LIVSUPPLEVELSE OCH GUDSRELATION (Fredrik Lindström)

5. PSALTAREN SOM PROFETIA (Sven Reichmann)
Ett studium av förbundstanken där stort vikt läggs på Sion, Israel och det judiska folket, dess lidande, återkomst, upprättelse och roll i Guds frälsningsverk.

Några arbetsuppgifter:

  1. Vilka psalmer eller psalmversar är dina favoriter? Här är några av mina – 32:8, 50:15, 51:12-14, 82:3-4, 86:15, 142:8,10.

  2. Psalm 31 har ibland kallats missbrukarens psalm. Vilka versar kan läggas till grund för missbrukets problematik?

  3. Psaltaren var Jesu egen bönbok. I evangelierna finns återklang av psaltarens texter och böner. Ingen bönbok har haft slitstyrka som Psaltaren - skriftens sång- och bönbok. Den ger ord åt jubel, förtvivlan, hopp och bitterhet. Psaltaren censurerar inte mänskliga känslor. Den ger ord för den äkta upplevelsen. Och förenar oss i bön med judar, Jesus Kristus och kristna i alla tider.

  4. Ett sätt att närma sig psaltarens innehåll kallas tidegärd. Tidegärden eller Kyrkans dagliga bön är att med Psaltaren dagligen be vid bestämda tider. Den har sin bakgrund i urkyrkan och i den judiska traditionen. På Jesu tid bad man vid den tredje, sjätte och nionde timmen, Apg 3:1. Enligt Ps 119:164 bad man sju gånger om dagen. I klostrens ordningar har denna traditions bevarats och levt vidare. På 1930-talet kom tidegärden allt mer att tillämpas inom Svenska Kyrkan. Under senare tid har frikyrkan upptäckt tidebönens böner som en hjälp till regelbundenhet och inre styrka.

    Genom läsning av tidebönen vänds våra liv mot Gud. Genom denna läsning går vi i böneskola. Hans Johansson har sagt om tidebönsläsningen: Den lär oss ha Guds ära i centrum, den lär oss se hela verkligheten, den lär oss tala om det svåra utan att fastna i det och det är språkundervisning för Guds folk.

  5. Hans Bergström har i boken En bok om Psaltaren, gett oss en studieövning:

PSALTARENS FEM RUM – EN FEMFALDIG TOLKNINGSNYCKEL
I psaltarpsalmerna finns många rum. Det mesta som rör det mänskliga livet har något rum i någon psalm. Här finns I Psaltaren, det som är FÖRE såväl som I, UNDER, ÖVER och EFTER dem.

  1. FÖRE handlar om det som ligger före en psaltarpsalm. I vilket sammanhang har den vuxit fram? Ur vilken mylla har den uppstått? Vad faller psalmen tillbaka på?
  2. I handlar om vad man ser och hör då man håller psalmen i sin hand. Vilken utstrålning har orden? Vilken temperatur finns i texten? Vad finns i rummet i Psaltarens boning?
  3. UNDER handlar om de djup man kan ana när man skådar ner i en psaltarpsalm. Vilka avgrunder och vilka bråddjup kan en läsare av Psaltaren upptäcka när en psaltartext blir beträdd? Vad finns under eller bakom Psalmen?
  4. ÖVER handlar om de höjder en läsare av Psaltaren kan fascineras av när han eller hon bestiger texter i Psaltaren. Vilka perspektiv öppnar sig? Vad ser man som man inte tidigare sett? Vad öppnar sig över Psaltaren?
  5. EFTER handlar om en sammanfattning av de tidigare delarna. Det rum där då läsaren befinner sig. Den relation som uppstår mellan läsaren och texten vid läsningen.
  1. Här följer tre texter som övningsexempel, nämligen psalm 22, 23 och 137. Den första är en central, läromässig text. Psalm 23 är ”psalmernas psalm”, troligen den mest kända psalmen. Psalm 137 hör till de svårtolkade psalmtexterna. Med de tre psalmerna och de fem tolkningsnycklarna kan de fem rummen i Psaltaren öppna sig. Gör ett försök att möta Psaltaren utifrån denna utmaning!

  2. Här följer ett antal läsvärda och älskade psaltartexter: 1, 6, 8, 16, 22, 23, 25, 31, 32, 51, 71, 84, 90, 95, 103, 119:33-48, 121, 143:7-12.
    Var i dessa texter hittar du böner som du vill göra till din personliga bön som du kan leva med och återvända till?

  3. Den som noggrant läser Psaltaren kan upptäcka att i visa psalmer finns ett kungamotiv insprängt. Dessa psalmer har inom bibelvetenskapen kallats kunga- eller tronbestigningspsalmer. Några finner du i Ps 2, 45:1-10, 61:7-9, 110. Här finns ett kungaideal dolt som bibeltolkningen uppfattat som förutsägelser till Jesus Kristus och hans gärning. Eller som profetior om Jesus som den utlovade Messias, Joh 1:41-42.

    Precis som nästan hälften av evangeliets berättelser om Jesus är förlagda till hans sista veckor i samband med hans sista påsk gå många psaltartexter i uppfyllelse under Jesu försoningsgärnings fullbordan. Här följer några parallella texter:
Ps 16:8-10   Luk 24:5-7
Ps 22:2-22 v 2 Matt 27:46
 

v 16

 Joh 19:28
 

v 19

 Matt 27:35
Ps 34:21   Joh 19:-37
Ps 41:10   Luk 28:48
Ps 69:22   Matt 27:48
Ps 110:1   Matt 22:44
 

v 4

 Hebr 6:20

Vad tänker du om denna tolkningsmodell? Att gamla texter om Israels kung i Psaltaren kan tolkas och tillämpas på Jesus som Messias – och messiansk förhoppning?

Så är du välkommen att sända ditt svar på hela detta brev – eller visa delar av det!

ORDSPRÅKSBOKEN
Ordspråksboken handlar om livet här och nu. Hur livet ska levas. Ordspråksboken är en lärobok i vishetens skola där läsaren utmanas till ställningstagande och val. Alternativ man ställs inför och som man har att välja mellan kallas vishet och dårskap, rättfärdig eller ond. Alternativen formas i kärnfulla svart-vita tänkespråk. Ords är samlade ordspråk från olika tider som sammanförts i skrift.

Till förståelse av Ords kan, förutom introduktion i bokens inledning, även noten till 10:1 läsas. Salomo har vanligen ansetts som bokens författare. Det kan ha sitt teologiska stöd i att han, enligt 1 Kon 4:29-34, formulerade tre tusen tänkespråk. Blott några hundra av dessa finns i Ords. Det mesta i denna stora samling tycks ha gått förlorad. Att Salomo tillskrivs många ordspråk kan enligt bibelforskare menas att Salomo mer står som representant för vishet och tänkespråk, vilka har tillkommit under lång tid och i många kulturer. Se not till 25:1 där Hiskia omtalas och som levde 200 år efter Salomo.

Om man anger teman i boken ser man att dessa har inriktning på individens tal, ägodelar eller brist på ägodelar, arbete kontra lättja, barn och kvinnan, som ofta beskrivs negativt.

Ords behandlar olika aspekter av det mänskliga och sociala livet. Relationen till medmänniskan är viktig. Sättet att vara som individ avslöjar människans grad av vishet och tro. Ords är en lärande bok, en pedagogisk undervisning i GT med ett karaktärsdanande tilltal. Bokens första versar anger bokens syfte och upphovsman, 1:1-7. Om Psaltaren med David som författare är Bibelns sång- och bönbok, så är Ords en lärobok som visar hur gudstron präglar och påverkar det dagliga livet i avsikt att vägleda den breda allmänheten av folket. Ords är en viktig bok för judendomens moraliska utveckling. Martin Luther ansåg att man tidigt skulle ge Ords till de unga.

  1. Visheten har betydande plats i Bibelns poetiska litteratur. Job, Ords och Predikaren har alltid betraktats som vishetsböcker. I Ords 8-9 framstår visheten som ett manifest. Kan visheten syfta till Kristus, Ords 8:17-21, 1 kor 1:30? I Jer 18:18 finns tre typer av sakkunniga. Hur skulle du vilja beskriva deras uppgift? Kan man tänka att vishetsmän i landet bestod av rådgivare i kretsen kring kungen eller bestod visdomen i någon form av klokskap eller bildning som finns i folkets breda lager. Lutar man åt det senare kan man då tänka sig Ords som någon slags fortgående utbildning för dessa?

    Ords innehåller en lång rad av ordspråk, ofta utan samband. Man kan uppfatta läsningen som tröttande, som att gå på ett konstmuseum där ändlösa rader av tavlor följer efter varandra i rum efter rum. Men stannar man vid något konstverk och betraktar tavlan noga kan det vara en fördjupande upplevelse. Eller som äpplen i en silverskål, 25:11 i 1917-års översättning?

  2. Det är inte enkelt att välja ut huvud- och nyckeltexter i Ords. I följande anger jag några viktiga, vackra och läsvärda texter: 1:1-10, 3:1-8, 4:18, 23, 6:6-19, 8:17-21, 34-35, 9:10, 10:4, 22, 13:20-25, 14:30-35, 15:1-20, 30, 16:3, 8-9, 18-20, 24, 17:1, 6,22, 18:12-17, 19:1, 6, 17, 22:1, 23:4, 25:21-22, 26:4-5, 30:7-9, 18-19, 24-28. Vad blir din kommentar? Du får gärna ge mig förslag på ytterligare goda texter du upptäckt i din bibelläsning.

    Här följer ytterligare några texter som kan läsas vid högtidliga tillfällen under året: 23:22-25, 31:10-31. Ords beskriver – säkert med varnande syfte - berusningens tragedi i. 23:29-35. Jämför gärna med Ps 31:10-18.

  3. Ords innehåller texter om den goda hustrun. Avsnitt om mannan är inte lika tydligt framträdande – möjligen döljs mannan i mer allmänna texter om den visa och rättfärdiga människan. Ords torde vara skriven av män för män. Vad är den goda hustruns egenskaper? Ibland har man tolkat texten genom att visa på omsorg, generositet och gudsfruktan. Kan du se andra styrkor? Vad tänker du om att på detta sätt att läsa och tolka vishetstext idag?

  4. Den tyske teologen och martyren Dietrich Bonhoeffer (1906-45) hade 31:8-9 som motto. Kommentera gärna.

  5. Man kan finna samstämmighet mellan texter i NT och texter i Ords – om än inte alltid tydliga. Jämför följande texter från Ords med texter i NT. Kan detta vara ett sätt att läsa och ge uttryck för Bibelns röda tråd, ett sätt att se samband mellan GT och NT?

    Läs och jämför följande texter:
    3:11-12 - Hebr 12:5-6, 3:34 - 1 Petr 5:5, 4:26 - Hebr 12:13, 10:12 - 1 Petr 4:8,
    11:31 - 1 Petr 4:18, 15:29 - Joh 9:31, 24:12 - Rom 2:6,
    24:21 - 1 Petr 2:17,
    25:21-22 - Rom 12:20, 25:7 - Luk 14:7-11, 28:13 - 1 Joh 1:9, 29:3 - Luk 15:13.

    Min egen erfarenhet
    Tidigt i mitt kristna liv kom jag att läsa Ordspråksboken. Som för många andra var det en överraskande läsning med många trivsamma och kluriga formuleringar. Särskilt fann jag som tonåring nöje i en del av bokens uttryck om kvinnan. Att läsa boken i följd var dock segt. Jag upptäckte att boken har ungefär lika många kapitel som dagar i månaden. Sen dess läser jag sen många år Ords oregelbundet. Men då det sker läser jag det kapitel som har dagens datum. Det har blivit ett anpassat och användbart sätt att för mig möta Ords innehåll.

PREDIKAREN
Predikaren är en av Bibelns mest spännande böcker. Den ger ord för livskamp och människans meningssökande. Om Jobs bok behandlar lidandets problem så behandlar Pred själva livsgåtan: Har livet mening? Ställer man den frågan blir inget enkelt.

  1. I bokens inledning anges Salomo som författare. I likhet med bokens introduktionstext till Bibel 2000 är frågan om bokens författare en öppen fråga. Pred karaktär har likhet med Bibelns övriga vishetsböcker. Kanske har Pred störst likhet med Ords. Boken är GT mest filosofiska bok. Den handlar om livets existens. Men var finns svaren? Eller finns det inte svar på de djupaste frågorna i tillvaron? Vad svarar man de som frimodigt proklamerar; Bibeln eller Guds ord har svaret? Välkommen med reflexioner!

    Pred har en pessimistisk grundsyn. Någon har sagt att boken kan jämföras med ett musikstycke där samma tema upprepas med olika variationer. Läsaren kan i Pred ana två sidor av livet; dels som ett liv under solen, 1:3, utan samhörighet med Gud och eviga, dels ett liv under trons synpunkt där Gud och ett framtids perspektiv finns. Då blir boken en tröstens bok där dess slutord kan bli en människans livsmål. Se 3:11 i Bibel 1917.

  2. Bibelforskare har delat in boken i en teoretisk del och en praktisk. Gränsen förläggs till Pred 4:16. Vad anser du? Kan man se det så?

    Läsvärda och uppskattade texter: 1:1-11, 3:1-8, 11:1, 12:3-8.
    Komplettera gärna med fler texter.

  3. I texten Ungdom och ålderdom finns en välkänd, tänkvärd och älskad framställning av människans åldrande. Kommentera gärna denna text med stöd av notens informationer.

  4. Hur vill du med egna ord formulera människans sökande efter meningen utifrån ditt studium av Pred? På vilka sätt är människan en meningssökande varelse?

  5. I brevets inledning finns ett par filosofiska och teologiska frågor. Kommentera dem gärna nu i slutet av ditt studium av Predikarens bok.

HÖGA VISAN

  1. Läs först ingressen till Höga v samt den introduktion som finns i noten till 1:1. I förordet finns två alternativa tolkningar. Vilka? Hur tänker du i denna diskussions- och tolkningsfråga? Har du ”gammal” kunskap med dig från tidigare möte med Hög v eller från förkunnelse utifrån den?

  2. Sentida bibelforskning hävdar ofta att boken handlar om sexuell kärlek mellan man och kvinna. Därav de många erotiska anspelningarna i texten. Tidigare tolkningsgenre menade att boken kunde vara allegori är inte lika förkommande längre. Det är i varje fall min bedömning. Ser man boken som allegorisk läser man in en djupare tolkning eller högre mening i texten. En vanlig allegorisk tolkning är uppfattningen att kvinnan är församlingen eller Israel, och att mannen är den Kristus eller Messias. Hög v är här en beskrivning av en andlig relation. Vad anser du om detta sätt att tolka?

  3. En sexualetik utifrån Hög v 0ch dess en syn på kärlek, passion och romantik kan kanske formuleras så här:

    1. Hög v har en positiv syn på skapelsen och förhållandet mellan man och kvinna nära anknuten till 1 Mos 1.

    2. I linje med vishetslitteraturen betonas det mänskliga livet – inte Israels eller församlingens förhållande till Gud eller Kristus. Istället är sexualiteten en viktig och en av många dimensioner i livet.

    3. Hög v hemfaller inte vare sig till överdriven betoning av sexualitet eller till stark rädsla för den. Sexualiteten blir varken avgud och livets yttersta och enda mening. Hög v hjälper oss till en sund och moget förhållningssätt där sexualiteten inte förtigs eller betraktas som något fult eller skamfullt.

    Vad anser du om denna sexualetik? Är den förenlig med din syn med romantiken i Hög v?

  4. ” Han, Hon, Kör” i Bibel 2000 finns inte ursprungstexten. Den är bibelkommissionens gåva till svenska läsare till att göra den lättare att läsa och hantera. Det tackar vi för!

Du som har partner: Varför inte läsa Hög v högt tillsammans i gemensam växelläsning. Vad händer i er relationen då ni läser?

Det var allt för denna gång. Sänd din studiemöda för genomläsning.

Välkommen med reflektioner! I nästa brev kommer vi till profeterna.