Brev 3 - Brevskola i kristen tro

Bibelns röda tråd

Lekmannastudier i Israels historia och Gamla testamentets teologi

Välkommen till brevskolan!

INLEDNING

I detta brev inriktar vi vårt studium på de både Första och Andra Kungaböckerna (delvis), Första och Andra Krönikeböckerna samt Esra, Nehemja och Esters bok (samt något om den apokryfiska boken Judit). Dessa böcker (undantag Judit) är de sista bibelböckerna i den del i GT som kallas de historiska böckerna.

Läs först i vanlig ordning introduktionen till de angivna bibelböckerna ur Bibel 2000.

DE HISTORISKA BÖCKERNA (del 2)

KUNGATIDEN – DET ENADE RIKET

  1. Kungaböckerna anses vanligen ha tillkommit efter den stora katastrofen i Israel, deportationen till Babylonien eller den babyloniska fångenskapen. En antydan hur detta historiska verk kan ha skapats får vi genom texterna i 1 Kung 11:41, 14:19, 14:29. Se även 2 Krön 9:29. Bibeltexten tycks vara en sammanställning som vilar på olika källor. Vad säger detta om bibelböckernas tillkomst? Är det rimligt att detta skett även för tillkomsten av andra böcker i Bibeln, ja rent av i tillkomsten av evangelierna?

  2. Salomo blir det enade rikts tid tredje och siste kung. 1 Kung 1-11 innehåller berättelsen om Salomo; hans vishet, hans handelsförbindelser, hans fromhet och böner. Här finns också hans byggnadsintresse och hans förmåga att samla visdomsord. Merdelen av Ordspråksboken tillskrivs ofta Salomo. Genom sina handelskontakter med kringliggande folk förs prinsessor till hans hov med åtföljande orientalisk religion, kultur och lyx. Detta blev på sikt en kostsam verksamhet som ökade skattetrycket på folket. Därmed stegrades också det folkliga missnöjet. Orättvisorna och klyftorna i Salomos rike växte och nationen kom att vila på allt bräckligare grund. Salomos framgång hade undergången inbyggd i sig. När Salomo avled dog också den nationella enhetstanken i Israel. Landet delades i Nordriket och Sydriket. Kartan visar var gränserna för de båda rikena gick efter att riket delats.

    Skriv en liten berättelse om Salomo – hans uppgång och fall. Basera den på 1 Kung 1-11 och 2 Krön 1 -9. Eller välj någon vers eller avsnitt som du fritt kan utveckla dina tankar från då det gäller frågan att balansera fromhet och världstillvändhet.

  3. Vad säger NT och Jesus om Salomo? Sök informationer hos Matt 6:29 och 12:42 jämte parallellställen. Vad blir här din bild av Salomo? Berättelsen om drottningen från Saba och hennes besök hos Salomo, 1 Kung 10 och 2 Krön 9 har alltid varit fantasieggande. Kejsare Haile Selassie i Etiopien menade på sin tid att hans dynasti gick i rakt nedstigande led till mötet mellan kung Salomo och drottningen av Saba.

  4. I 1 Kung 5-8 finns texten om Salomos byggnadsverk; tempelbygget och uppförandet av kungapalatset. Templet spelade viktig roll som samlande symbol i Israels religion. Har du intresse att den här typen av frågor kan du se vidare i avsnitt om templen i någon teologisk ordbok eller i artikeln tempel i uppslagsdelen i Bibel 2000.

  5. En bärande tanke i NT är att Jesus är den utlovade Messias. I adventstid sjunger kyrkan ”Hosianna, Davids son, välsignad vare han som kommer i Herrens namn” (Psalmboken 105). Hur kan denna befriande gestalt och detta framtida rike knytas till David och Juda stam? Följande texter kan berika, fördjupa och ge bakgrund till Messiastanken: 2 Sam 7:15-29, se vers 16, 25, 29 samt 1 Kung 11:29-39, vers 31.
    Vad säger du om detta sätt att anknyta Kristus och Messiastanken till kung David och hans samtid?

KUNGATIDEN – DET DELADE RIKET
Israel som enat rike existerade under en relativt kort tid. Bibelläsaren kan lätt få en annan bild. De år då uppmärksamhet riktas på Saul, David och Salomo är centrala i Israels historia. En idealbild växte fram som judar - och kristna - sett tillbaka till. Jämförelsevis finns mycket mer skrivet om det enade rikets tid på drygt hundra år än om de följande fyra seklerna fram till den babyloniska fångenskapen.

Från och med 1 Kung 12 delas riket i två riken med två kungahus. Merdelen av landet kom att ingå i Nordriket som kallas Israel. De flesta av de tolv stammarna finns inom dess gränser. I Nordriket skapades religiösa kultorter i Betel och Dan. Juda och Benjamins stammar kom att utgöra Sydriket, som även kallas Juda rike och täcker området kring Jerusalem, som blev det Sydrikets religiösa och politiska centra.

Nordriket blir revolternas land. Denna del av landet kommer nu att stå i centrum för bibeltextens intresse. Sydriket med sin huvudstad Jerusalem tycks spela en mindre roll politiskt och religiöst. Frågan vilken roll templet kom att spela som Herrens hus och religiöst centra är inte lätt att besvara. Ändå finns en underliggande tanke om en s k rest, Jes. 7:3, 10:20-23. Rest är ett tidigare ofta använt begrepp som syftar på ett räddat kollektiv av Guds folk. Parallella uttryck till rest är spillra, kvarleva, förbund, Jer 31:31-34, Am 5:15, Hos 11:8-11.

Nordriket eller Israel präglades av ständiga kungabyten och blodiga revolter. Kung Omri grundade staden Samaria i Israel som blev ett alternativ till Jerusalem i Sydriket eller Juda. Två faror hotade nu det norra riket; dels den växande stormakten Assyrien, dels blandades religionen upp när kung Omris son Achav gifte sig med Isabel, dotter till kungen i Tyrus, som förde sin religion till Israel och uppförde ett tempel för baalsdyrkan där 450 profeter hade till uppgift att sprida baalstron till befolkningen. Härigenom infördes ett nytt inslag i Nordrikets historia. Kungamakten kom nu att successivt spela ut sin roll i religionen som nu blir en bakgrundsfaktor för Guds handlande med sitt folk. Istället övertas det andliga ledarskapet av profeter. Israels rike utmanades av den nya tidens stormaktspolitik på ett annat sätt än vad Juda gjorde, som på grund av sitt geografiska läge fick skydd ytterligare hundra femtio år mot stormaktens invasion.

Urtypen för profeterna är Elia. I en våldsam kraftmätningen utmanar han baalsprofeterna på berget Karmel, 1 Kung 17-19.

  1. Berättelsen om kungarna kräver läsarens uppmärksamhet. De båda rikenas kungar finns parallellt och växelvis i både Kungaböckerna och Krönikeböckerna. Beskrivningen av de enskilda regenterna följer ofta en mall där först regentens tillträdesår dateras utifrån regentens regeringstid i grannriket, sen antal egna regeringsår, ibland också något om släktskapet, därefter utvärderas om kungens insatser var goda eller onda, se 2 Kung 8:25-27 och 12:1-2. De flesta regenter ansågs inte hålla måttet eller var otillräckliga. Endast två kungar i Juda fick ett klart positivt omdöme. Vilka?

    Kanske du har en förteckning i din version av Bibel 2000 över kungalistorna. Har du inte det men önskar en kan jag sända listan till dig, förutsatt du hör av dig i frågan.

    De båda rikenas kungalistor innehåller i stort sett lika många namn trots att Israel i norr gick under redan 722 f Kr och fick sin nationella identitet utplånad. Juda i söder existerade ytterligare ca 150 år. Bibelforskningen beräknar att Jerusalem föll år 587. I Nordriket kom och gick kungarna i raskare takt. Vad säger något om tillståndet i landet och den politiska situationen.

  2. Av de kungar som du i första hand kan bekanta dig med föreslår jag läsning av följande kungar som alla kommer från Juda rike: Ussia, Achas, Hiskia, Mannasse, Josia, Sidkia. Vill du göra anteckningar kring deras liv, tro och öde så läser jag dina noteringar och reflektioner med nöje!

PROFETERNA – IGEN

  1. I uppgift 48 arbetade vi med Israels profeter. Nu återvänder vi eftersom profeterna är en central del i Israels religion.

    Det finns uppfattning att profet är en som förutsäger framtiden. Det är tveksamt om det är helt korrekt. Profet betyder en som talar i Guds namn. Ett profetiskt budskap är ofta mer förkunnelse än förutsägelse. I varje fall i GT.

    1 Kung finns flera färgstarka profeter, verksamma i Nordriket. De mest välbekanta är Elia, Elisha och Mika och uppträder omkring 860 f Kr. Den senare får inte förväxlas med profeten Mika som gett namn år en bibelbok i GT. Profeten Mika står i 1 Kung 22 ensam emot 400 extatiska profeter. Ensamhet är profetens lott.

    Elia är den förste store profeten. Det finns flera händelser som pekar fram mot NT hos Elia. Den starkaste är att då Jesus förklaras på berget (Matt 17, Mark 9, Luk 9) finns Mose och Elia där. Mose representerar lagen och Elia profeterna. Det finns också en likhet mellan den radikale Johannes Döparen och Elia enligt Mark 8:28. Ytterligare händelser från Elias liv, som tas upp i NT, är berättelserna i 1 Kung 17 hur Elia ger bröd åt en hungrig kvinna och liv år en död pojke. Det stora provet för Elia är hans kamp mot baalsprofeterna. I den texten möter läsaren omvändelsens ord, en dialog med motståndarna, ett generöst förhandlingssätt och stor grymhet. Här finns säkert också en tanke i altaret med de 12 stenarna, dvs just 12! Sen följer det massakern på baalsprofeterna. Mitt uppe i detta grymma ifrågasätter Elia våldsmentaliteten och blodsutgjutelsen. Så kan man tolka 1 Kung 19:4. Är detta ett sätt för en människas att söka bryta sig ur sin miljö och traditions givna värderingar? Därpå följer 40 dagar i öknen. Elia möter Gud på ett liknande sätt som Mose gjorde en gång för då länge sedan. Men Gud är nu inte i stormen, inte i jordbävningen, inte heller i elden. Gud är i den stilla susningen! Gud i stillheten, tystnaden. Vad ger det dig för reflektioner? Kan detta att möta Gud i tystnade leda till retreatrörelsen. Jag hänvisar den intresserade till Wettershus retreatgård. Hemsidan är www.wettershus.se Adressen: Öland 40, 563 93 Gränna.

    Åter till profeten Elia. Kan detta vara ett tecken på Bibelns röda tråd – en Gudsbild eller Guds syn utvecklas parallellt med att bibelläsaren mödosamt att ta sig fram över Bibelns många sidor? I 1 Kung 21 ser vi Elia som den profet som talar omvändelse, religiös förnyelse, social rättfärdighet och har mod att stå upp mot makten. Vad blir dina tankar utifrån texten om Elia?

  2. Ibland har man jämfört Elia och Elisha. Det kan vara ett sätt att fördjupa sitt studium. I 2 Kung 1-9 finns texterna om Elisha. Bibeltolkare har ibland menat att berättelsen om Elisha visar på en starkare karaktär av under och en tendens att överbjuda Elias underverk. Man har också pekat på att Elisha är mer revolutionär och extatisk än sin föregångare. Elia däremot har en starkare personlighet och större politisk handlingskraft än sin efterträdare. Studera de två profeterna utifrån dessa synpunkter. Stämmer detta? Vad kommer du till för slutsatser?

KRÖNIKEBÖCKERNA
Läsvärda textavsnitt i Krönikeböckerna:
1 Krön 1, 4:9-10, 6, 9, 17, 22, 17:11-14, 1 Krön 29:10-30
2 Krön 14:11, 15:7, 16:9, 17:1-6, 20:20, 31:2-21, 32

  1. Innehållet i de båda Krönikeböckerna samt Esra och Nehemja omspänner (delvis) tiden från Adam till återkomsten från den babyloniska fångenskapen. Detta kallas inom bibelvetenskapen för det Kronistiska historieverket, uppkallat efter Krönikeböckerna. Det pågår inom bibelforskningen en fortlöpande dialog och omprövning om tillkomsten av detta avsnitt i Bibeln. Detta verk har sin motsvarighet i det avsnitt som kallas det Deuteronomistiska historieverket. Det kan ha skrivits under fångenskapen eller i dess anslutning och sträcker sig från 5 Mos till och med 2 Kung. Avsikten i det senare verket är att söka svar på frågan vad anledningen kan vara till katastrofen om Jerusalems förstörelse och folkets deportation. Mycket av materialet i dessa verk är identiskt. Ett 40-tal texter är gemensamma i 1-2 Sam, 1-2 Kung och 1-2 Krön. Viktiga skillnader är att i Krönikeböckerna det norra rikets historia är utelämnat och att David är en kung utan fel och brister, en idealkung. En annan skillnad är att från 5 Mos till och med 2 Kung framställs historien som Guds handlande med sitt folks otro. 1-2 Krön och Neh lägger större vikt vid att varje generation får ta sitt ansvar för sina egna gärningar, se 1 Krön 10:13-14, 2 Krön 12:1-12, 26:16-21. Här poängteras mer ett individuellt ansvar.

    I centrum för det kronistiska historieverket finns David, Salomo, Jerusalem med templet. Men det börjar faktiskt med Adam och slutar med exilen. Ingen annan bok i GT sträcker sig över så lång tid. Möjligen kan denna uppräckning av GT historia jämföras med hjältelistan i Jesus Syraks Vishet 44:1-49:16. Böckerna i det kronistiska historieverket bygger i hög grad på underliggande källor, s k krönikor.

    Att läsa Krönikeböckerna med alla dess namn är, har någon sagt, är som att gå över en kyrkogård där man ser namnen på kända och okända. I böckerna finns ofta siffror, uppräkningarna, listor, offentliga ceremonier, tal och böner. Krönikeböckerna är framför allt berättande. De har sparsamt med poetiskt material. Sök upp och läs särskilt bönerna som ibland har ett behagligt värde och uppbyggligt språk.

    Under 18oo-t växte den s k kritiska bibelvetenskapen fram inom den vetenskapliga teologin. Kritik var inget nytt, men det nya var att Bibeln blev föremål för samma slags forskning och kritiska förhållnings sätt som andra religiösa och historiska texter. Dessutom kom kritiken från bibelforskare som arbetade seriöst med den bibelvetenskap och de heliga ordens innebörd. Detta blev negativt för bedömningen av Krönikeböckerna. Det har varit lätt att gå förbi böckerna i sin läsning på grund av dess ensidiga och uppräknande framställning. Under andra delen av 1900-talet har en försiktig förändring gjort sig gällande. Tidigare negativa antaganden har eller håller på att omprövas. Detta sker genom ett omfattande teologiskt forsknings- och utvecklingsarbete. Kommentera gärna texten på ditt sätt i fråga 69.

    Den som vill fördjupa sina kunskaper om de bibliska texterna kan gå till uppslagsdelen i Bibel 2000 och där studera uppslagsordet berättande skrifter.

    Den som vill göra ett fördjupande studium i bibeltexten föreslår jag att göra det genom att arbeta med kung Hiskia, den kraftfullaste och mest målmedvetne av Juda kungar. Hiskias liv präglades av tro och tillit till Herren samtidigt som det finns mänskliga sidor hos honom. Texterna om Hiskia finns i 2 Kung 18-20, 2 Krön 29-32 och Jes 38.

    Att peka ut nyckeltexterna och den röda tråden är inte alltid lätt. Men de finns där mer än man först anar. En tråd kan finnas i texten om Hiskias sjukdom och bön, hans omvändelse och sätt att ödmjuka sig inför Gud. Kan detta vara en tråd som pekar framåt mot NT värld och personlig kristen tro?

    Kan man se en enskild människas sinnesändring och omvändelse som ett tecken i Bibeln på något kommande och större är i sikte för en hel nation?

    Ändå tycker jag att det skymtar ett Messias hopp i de svårlästa och ensidiga Krönikeböckerna. Den röda tråden tycker jag att man kan finna i Krönikeböckernas följande texter. Kan vi tro att här finns texter om ett Messias hopp: 1 Krön 17:11-14, 23-27, 2 Krön 6:17, 42, 13:5. Vad anser du i denna fråga?

DEN BABYLONISKA FÅNGENSKAPEN
Det assyriska imperiets hot blev allt starkare. I 2 kung 17 berättas om Nordrikets undergång. År 722 f Kr intas Samaria och folket deporteras. Nationen går under och tycks försvinna i historien. Senare i boken berättas också om Juda rikes katastrof som inträffar år 586 f Kr. Den gemensamma nämnaren för dessa båda riken är den samma; folkens avfall och olydnad mot förbundet och profeterna är anledning till att Gud förskjuter folken, 2 Kung 17:19-23.

  1. 2 Kung 25 avslutas med Jerusalems fall och Juda rikes undergång. Staden erövras av den babyloniske kungen Nebukadnessar. Folket deporteras i omgångar; en grupp kom till Babel, en grupp drog av rädsla för de babyloniska ockupanterna till Egypten. De fattigaste stannade kvar för att bruka jorden. Men framtiden kom att präglas av den grupp som deporterades till Babel. Se avsnittet om Fångenskapen i Den bibliska historien. Vad är den babyloniska fångenskapens (exilen) bestående bidrag för det judiska folkets fortsatta tro? Komplettera studiet med sökning i uppslagsdelen och dess artiklar om Juda, synagoga, babyloniska fångenskapen.

    Det är till Juda rike som framtiden nu knyts. Då är det förvånande att avslutningen av 2 Kung är så ordknapp. I slutet av boken berättas om kung Jojakins dagar, 2 Kung 24:8-20, 25:27-30. Varför berättas det om honom? Kan man se det så att på ett subtilt sätt berättas om kungens benådning som får en underton av förhoppning att landet en dag också kommer att benådas och få upprättelse. Är det möjligt läsa Bibeln på detta sätt? Kan man se den röda tråden i denna läsning?

    De skriftprofeter som förutsade Jerusalems fall och som sedan var verksam bland de fångna i Babel med tröst om återupprättelse är Hesekiel, Daniel och Jeremia (se även Ps 126-128, Hes 37, Jer 29). Det babyloniska imperiet avlöstes av det persiska riket som förändrade livet i fångenskapen genom att ge judarna frihet att återvända till sitt hemland för att bygga upp templet (2 Krön 36:23, Esr 1). Senare återvände Esra och Nehemja till Jerusalem som gav folket ett vitalt ledarskap.

    I mycket generella drag kan man säga och sammanfatta att profeterna Jesaja, Amos och Hosea var verksamma före exilen. Under tiden i Babylon var Jeremia, Daniel och Hesekiel verksamma. De som hade sin verksamhet efter fångenskapen kan vara Haggai, Sakarja och Malaki. Mer om detta längre fram .

ESRA, NEHEMJA OCH ESTER (samt JUDIT)
Samuelsböckerna, Kungaböckerna och Krönikeböckerna är i den judiska heliga skrift tre verk. I västerländsk tradition har var och en av dessa verk delats och blivit sex böcker. På samma sätt är det med Esra och Nehemja böckerna som tillsammans utgör i judisk tradition ett verk. Börja med att läsa de båda böckernas introduktionstexter. Det ger som alltid en god bakgrund till texten. Krönikeböckerna och Esra och Nehemja anses av en del forskare som ett sammanhängande historieverk, det s k kronistiska historieverket. Se fråga 69.

Esra och Nehemja kan indelas i följande delar (Agrell):

  1. Esr 1-6 Folket återvänder till från Babel till Jerusalem
  2. Esr 7-10 Folket återvänder under Esras ledning
  3. Neh 1-7 Nehemjas ankoms till Jerusalem och dess återuppbyggande
  4. Neh 8-9 Esra föreläser lagen
  5. Neh 10-13 Nehemjas reformer
  1. Kan man säga att Esra och Nehemja texterna har en förkärlek till gudstjänstformer, sång och musik?

  2. Vad tänker du om att judarna hade en hednisk härskare, Kyros, att tacka för sin räddning och befrielse från fångenskapen? Kan Gud använda människor för sina syften som inte är Guds troende? Eller var han det? Se 2 Krön 36:22-23 och Esr 1:1-3.

  3. Vilka nutids frågor associerar du till du då du läser Neh 5-6?

  4. Vad ska man tänka om den etnisk rensning och rädslan för främmande folkslag som finns i Esra och Nehemjas böcker?

  5. Neh 9:5-37 innehåller Israels historia starkt koncentrerad. Troligen den kortaste versionen av Israels historia som finns i Bibeln. Texten är historisk litteratur. I böckerna finns även litteratur som för tanken till memoarlitteratur där författaren skriver om sig själv. Kan du ge exempel på det senare?

  6. Här kommer en högst frivillig, fördjupande uppgift: Skriv en liten essä eller uppsats om Esra och Nehemja, deras insatser, ledarskap och tro utifrån bibeltexten och introduktionstexterna. Har du tillgång till ytterligare material så använd gärna detta för att skriva din text. En liten antydan från mig kan vara att se Esra som lärare och Nehemja som handlings praktiska ledare och utifrån det anslaget fördjupa din framställning – om du så vill.

  7. Börja studiet av Esters bok med att läsa bokens introduktionstext samt om Purimfesten i högtider i uppslagsdelen. Observera att det finns två likartade versioner av Ester, varav en är en apokryfisk bok. Boken om Ester är en ovanlig bok kanske för dess behandling av ordet Gud. Ester är en hjälte. Ibland har man inom bibeltolkningen jämfört Ester och Josef i 1 Mos. Båda gör insatser hos främmande folk som räddar det judiska folket. Dina tankar om dessa frågeställningar?

  8. Kan man läsa Esters bok som Guds omsorg, som ett Guds fördolda handlande? Hur ska man se på att en hednisk kungs insatser – jämför med kung Kyros i Esra bok kap 1 – räddar det utvalda judiska folket. Kan man läsa Esters bok som mäns rädsla för starka kvinnors försök till frigörelse? Kan man läsa boken om Ester som en modern såpopera där ett folk räddas genom en skönhetstävling vid hovet? Visar Vashtis mod vägen för Ester, som först går in i undergivenhets beteende, men som senare utvecklar ovanligt mod och stor djärvhet, Esr 4:12-17? Skriv gärna dina tankar!

  9. Den som orkar läsa den torra Esters bok får många frågor att brottas med. Det gäller innehållet, när boken skrevs, den historiska förankringen och vem som skrev. Och till frågan om den röda tråden så har jag svårt att se den. Ibland lutar åt att detta är en fiktion – om än med historiskt inslag. Då och då har jag tanken att detta är Guds sätt - mitt i Bibeln - att tala om tron befriat från det religiösa språket.

    Ställ frågan till präster och pastorer du möter den närmaste tiden om de någon gång hållit predikan från Esters bok. Vi får se. Låt höra!

  10. I detta sammanhang kan det vara lämpligt att anknyta till den apokryfiska boken Judit, som har likheter med Esters bok. Likheten i dessa båda skrifter är de båda inom bibelvetenskapen ibland betraktas som noveller. Händelserna utspelas, enligt texten, i kretsen kring Nebukadnessar och att två judiska kvinnor har gett namn åt bibelböckerna. En skillnad kan vara att Ester ingår i vår bibelkanon där den placeras mellan Nehemja och Jobs bok. Båda böckerna är hjälteberättelser baserade på judisk grund.

    Judit finns bland de apokryfiska böckerna där det också, väl att märka, också finns en apokryfisk bok med namnet Ester. Konstnärer, musiker och författare har ofta fängslats av dessa rafflande berättelser. Kanske mer av Judit är av Ester. Det är upp till läsaren att avgöra. Jag föreslår läsning av dessa båda böcker – eller de inledande introduktionerna. Varför också en inte parallell läsning av den tredje boken i GT som har sitt namn efter en kvinna. Rut, Ester och Judit – visst låter det som om det vore tre flickor i en svensk förskola! Vilka slutsatser drar du om de tre bibelböckerna texterna jämförs med varandra?

    Judits bok betonar fromma dygder som förtröstan och lydnad för Gud, vikten av bön och tron på bönhörelse, lovsång och tacksägelse. Det finns bibelforskare som ser att Judits bok tar upp motiv från Gamla testamentets som gäller kvinnors insatser. Mirjam, Jael och Hanna brukar då nämnas som exempel. Samtidigt kan man läsa Judits bön och hennes lovsång som en förebådning till Marias lovsång i Luk 1.

  11. Bevingade ord i 1917 års översättning. Vilka ord kommer att leva vidare när vi nu läser dem i Bibel 2000?

    Döden i grytan, 2 Kung 4:40
    Komma på fall, 2 Krön 25:8
    Guds skyddande hand Esr 7:9, Neh 2:8
    Växa oss över huvudet, Esr 9:6
    Mursleven i ena handen och svärdet i andra, Neh 4:17
    Herre i sitt eget hus, Est 1:22
    Säck och aska, Est 4:1

  12. Kan du i läsningen av bibeltexten i Bibel 2000 upptäcka ord och uttryck som kan bli bevingade ord i framtiden? Vad säger du om följande förslag? Läs, fundera och ge kommentar. Jämför gärna med andra bibelutgåvor.

    Inte ett hår skall krökas, 1 Kung 1:52
    Jag går nu den väg allt levande måste vandra, 1 Kung 2:2
    Spott och spe, 1 Kung 9:7
    Andlös av häpnad, 1 Kung 10:5
    Vilket ben ska ni stå på, 1 Kung 18:21
    En skarv i rustningen, 1 Kung 22:34
    Att köra som en vettvilling, 2 Kung 9:20
    Lägga år till sitt liv, 2 Kung 20:6
    Öga mot öga, 2 Kung 23:29
    Riskera huvudet, 1 Krön 12:19
    Beklaga sorgen, 1 Krön 19:1, 3
    Gäster och främlingar, 1 Krön 29:15
    Som en skugga är våra dagar på jorden, 1 Krön 29:15
    Slödder och skurkar, 2 Krön 13:7
    Lön för mödan, 2 Krön 15:7
    Den som gör det goda, 2 Krön 19:11
    Gud har makt att hjälpa och att stjälpa, 2 Krön 25:8
    Få fred på alla sidor, 2 Krön 32:22
    Ropa ut sin glädje för full hals, Esr 3:12
    Livet återvänder, Esr 9:9
    Att lägga ner sin själ i arbetet, Neh 4:6
    Bort från gård och grund, Neh 5:13
    En gudfruktig man, Neh 5:15, 7:2
    En fläck på mitt ryckte, Neh 6:13
    Var man ska vara herre i sitt eget hus, Est 1:22
    Säck och aska, Est 4:1
    Är jag förlorad, så är jag förlorad, Est 4:16

Huvud- och nyckeltexter i de bibelböcker som Brevskola i kristen tro brev 3 bygger på:
1 Kung 3, 4:21-34, 8:14-66, kap 17-19.
2 Kung 2:1-18, 4:1-6:7, 8:1-6, 18:1-12, 20:1-12, 25:1-21.
1 Krön 1, 4:9-10, 6, 9, 17, 22, 17:11-14, 29:10-30
2 Krön 14:11, 15:7, 16:9, 17:1-6, 20:20, 31:2-21, 32
Esr 1, 6:15-22, 8:21-32, 9.
Neh 1, 2, 4, 6, 8:1-12, 9, 12:27-47
Est 2, 4:12-17, 9:20-32

  1. Vilka texter skulle du kunna använda för att styrka tanken på bibelns röda tråd i avsnittet 1 Kung till Esters bok? Var inte rädd att hänvisa till de texter som du tycker talar i den riktningen. Det är inte lätt - och det kan knappast bli fel!

Välkommen åter!